emanuelsilva

jag kom bara tillbaka alla gånger, sen flytta vi till älvkarleby mitt i skogen alltså.... och börja ny skola i gävle sen skulle man hitta nya vänner och allt första året gick väl bra och sånt sen dog min fosterpappa han som älskade mig mest av allt som jag älskade honom, andra året i skolan gick inte så bra jag börja skolka och sket iskolan sen lessna skolan dom skicka hem evk mötes papper hem till min fostermamma, sen börja jag dricka på vardagar när jag skulle till skolan och det kom ett till evkmöte med massa folk, som inte fatta nått vad jag hade vart med om elr nått. börja bråka iskolan och skolka ännu mera sen kom det ett till möte där det vart bestämt att jag skulle få praktik ist för skolan och jag vart glad för jag skulle få jobba med min fosterbror dagarna gick.. men en dag börja jag lessna på det oxå  dom ville inte ha mig där längre för jag inte skötte mig som jag skulle.. tillbaka till skolan den jag hatade mest av allt annat på jorden... jag sket i skolan helt och hållet dom sparka ut mig ifrån skolan inom kort tid jag gick bara 3an då där gick jag på gatan med alla andra mina kompisar.. där satt jag utan jobb och utan skolan och med massa skulder. jag vart hem körd av polisen flera gånger och satt i fyllecellen flera gånger.. jag bryde mig inte jag földe bara min egna väg det vart bara värre med åren, jaja jag berättar mer nån annan dag när jag har tid.. förlåt att jag itne har skrivit på ett par dagar för jag inte har haft tid och skrivit varit mycket på sista tiden.. god natt på er alla :)

jag börja redan vid 8års ålder och bråka och sno saker på ica.sen när jag fyllde 14år så gjorde jag mitt första inbrott om jag inte va yngre jag åkte aldrig dit så tänkte jag, jag göra det en gång till när jag va 15år så gjorde jag mitt andra inbrott då åkte jag dit för fösta gången, sen satt vi där på stranden och drack och rökte och grilla, så¨kom det en kille som förstöre för mig så jag lessna på honom jag slog på honom så mkt hans axel hoppa ur led och han fick åka till sjukhuset och jag står där som lossas som inget hade hänt så vi åkte på en fest och festa ännu mera sen kom det ett polispapper hem att jag skulle förhöras angångde misstänkt till grov misshandel va då min första tanke det är väl inge fara det är bara en gång jag tänkte mer på det sen gick vi till rättegången jag dömdes först till socialtjänsten för inbrottet sen gick det nåra månader så kom det ett till papper till söderhamns tingsrätt så jag åkte dit och dömdes till tsocial tjänsten för misshandel, jag bryde mig inte så mkt och jag gjorde fler o fler brott i mitt liv tänkte att det inte va så farligt och vara krimminel, jag fyllde 17år börja jag sälja droger och sånt för jag behövde mer pengar än jag hade men jag har aldrig åkt dit på narkotika brott tur är, tiden gick mer och mer så fyllde jag 18år gjorde jag två st misshandlar till och dömdes till frivålden ( tillsyn ) och tiden bara gick och jag flyttade till sthlm när jag skulle fylla 19år och börja med mer skit graffit och ännu mera droger och drack mer för och inte få ångest och på sommaren åker jag till söderhamn igen och begår en till misshandel jag satt i samma jävla skit cell igen jag tänkte jag kommer väl ut som vanligt det va iaf vad jag trodde shit jag satt i den där skit cellen i fyra dagar sen kom polisen nere jag sa jag skulle fixa mig lite att jag skulle på häktes förhandlig då kom tanken va fan håller jag på med men jag häktas i 24dagar satt jag i häkte i bomhus anstallten igävle
men dagarna gick jag brydde mig inte så mycket, men sen åkte jag till rättegången då hade dom tagit upp en till misshandel som jag hade gjort i älvkarleby som jag inte minns av och jag dömdes till 5månader fängelse för misshandel, och nåra månder efter det kom det ett till papper hem angångde för inbrott i lägenhet men dömdes bara till dagsböter  och påföld på fängelse straffet,här sitter jag i dag med massa skit på mig som gör ont i hela kroppen och har typ bott hela mitt liv på fosterhem, jag kunna inte bo med min pappa eller min mamma, mamma hållde på med droger men idag är hon drogfri och lever ett bra liv och är gift och jobbar på sjukhuset i sthlm jag är stolt över henne... jag berättar mer imorgon nu har ni lite och läsa